Nu är jag tillbaka efter ett rätt så långt brake.. I alla fall idag. Jag är väldigt stressad så jag försöker få bort tvånget med att vara inne på internet men det går inte så bra. Om jag bara kunde koncentrera mig på uppsatser och prov istället för facebook och bilddagboken så skulle jag få så mycket mer gjort. Jag är en person som när jag blir stressad så sätter jag mig ner och gör ingenting, jag bara kopplar bort allt och tittar på tv/sitter vid datan. Jag vet inte hur jag ska ändra på det eftersom jag bara hatar att vara stressad. Ju mer jag väntar med saker desto mer stressig blir jag så det är ingen bra lösning. Jag har 2 engelskauppsatser, en ska vara inlämnad imorgon och en sista mars, jag har projektarbetet som ska vara i princip klart till sista mars, jag har en avelsuppsats som ska vara klart till sista mars och dessutom har jag massor med kompliteringar till psykologin eftersom jag aldrig är där... jag har bara lust att SKRIKA men jag bara orkar inte sätta mig ner för att göra saker, jag bara orkar inte.. Kan ingen komma hit och skriva allting åt mig ? helst ett MVG-barn:) Sen när jag är stressad så äter jag- det är inte bra! Jag vill ju gå ner i vikt så jag kan ha en fin studentklänning, jag vet inte hur jag ska göra. Funderar på att ringa ungdomsmottagningen och få tid hos deras psykolog. Jag skäms inte för att skriva att jag behöver sådan hjälp, inte ett jävla skit för det är så himla många ungdomar som skulle behöva göra det eller redan gör det så varför ska jag sitta här och ljuga och säga att jag inte behöver det? Det finns ingen anledning till det, jag mår inte bra just nu och att skriva det på bloggen är som att säga det till någon som kanske egentligen inte finns. Det är som att få ur sig saker som man annars inte vågar säga. Så om ni är rädda för att folk ska tycka att ni är konstiga för att ni behöver hjälp på något sätt - 1. Skit i vad andra tycker, du ska må bra det är viktigast.

2. Du är inte konstig, det är så många ungdomar som går i skolan som mår lika dåligt, om inte värre.